- en återgång till det naturliga?
Känner du igen något problem inom jordbruket idag?
Är det stagnerande skördar, markpackning, mindre biologisk mångfald, erosion, läckande näringsämnen, klimatförändringar, matkvalitén eller dålig lönsamhet?
Kan problemen i själva verket vara symptom på något?
Naturen är alltid i balans.
Om den får sköta sig själv.
Utmaningen kommer då människan rubbar balansen.
Allt liv är beroende av det översta lagret med matjord, att den är levande, i balans.
För att jorden ska vara levande behöver den kol (C), då 90 % av alla jordens funktioner är beroende av C. Kolmolekylen är bränslet till mikrolivet som i sin tur matar grödan med näring.
Då vi under lång tid dränerat våra jordar på C är de svältfödda.
Samtidigt som vi har för mycket av C i atmosfären, i form av CO2.
Det naturliga är att använda solen, som genom fotosyntesen, omvandlar solenergi till bioenergi. Vi kan genom vårt sätt att bruka jorden försöka maximera fotosyntesen, att solen fångar maximalt med C-molekyler på åkern.
Där är hemligheten att ha en bevuxen mark med levande växter hela året. Då reduceras CO2 i atmosfären, men bara om vi samtidigt inte förbränner C igen vid jordbearbetning.
Det naturliga är att skydda jorden.
Det gör vi med växtföljd med största variation, bevuxen mark året runt och minimal jordbearbetning.
Detta är rekommenderat av FAO (Food And Organization of the UN). Vi kallar systemet regenerativt jordbruk (Conservation Agriculture).
Detta ger biodiversitet och balans.
Låt marklivet ta hand om jordbearbetningen.
Det sker alla dygnets timmar, alla dagar. En mask kan flytta 20 ton jord/år. En naturlig mark kan innehålla 2500000 maskar/ha, vilket innebär att de kan flytta 50 milj ton jord/år. När de arbetar i jorden skapar de makroporer, gångar, som de kläder med näringsämnen. Rötterna följer dessa.
All form av jordbearbetning förstör detta.
Kolinlagring vid regenerativt jordbruk ligger mellan 100-300 kg C/ha/år = 370-1100 kg CO2/ha/år.
(Lal et al., 1998, Institut für Pflanzenbau und Pflanzenzüchtung, BOKU Wien)
Lägg där till minskad användning av diesel, fossilt bränsle, för jordbearbetningen.
Det går åt mycket diesel vid plöjning.
Påverkas skördevolymen av att inte plöja?
Både tyska försök och även från Oberacker i Schweiz, visaratt skörden kan bli större med plöjningsfri metod.
Ett ”naturlikt” lantbruk gör skillnad. Det värnar matjorden och klimatet istället för att motarbeta naturen och riskera att ta död på förutsättningarna för mänskligt liv på platsen.